Ny högupplöst karta visar att de största utsläppen ofta kommer från underjordiska bränder

Forskare vid Lunds universitet har tagit fram den mest detaljerade kartan hittills över kolutsläpp från skogsbränder i Sverige. Studien visar att de största utsläppen ofta sker under markytan i torv- och organiska jordar, och att sådana utsläpp riskerar att underskattas i dagens branddatabaser.

Vad visade kartläggningen?

• Forskarna använde fältmätningar, modeller samt data från Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket och SMHI för att kartlägga utsläpp under sommaren 2018, då 324 skogsbränder rapporterades i Sverige.
• Resultaten visar att utsläpp från intensiva, synliga bränder ovan mark ofta överskattas i databaser, medan utsläpp från djupa organiska jordar och torvmarker kan vara kraftigt underskattade — i fallet 2018 med upp till 50 procent.
• Ett exempel i studien visar att Sala-branden 2014 ensam släppte ut ungefär lika mycket kol som alla 324 bränder 2018 tillsammans, vilket understryker att var det brinner är avgörande för klimatpåverkan.

"Det som ser dramatiskt ut från luften är inte alltid det som påverkar klimatet mest. De verkligt stora utsläppen sker i det tysta, nere i marken," säger Johan A. Eckdahl, skogsbrandforskare vid Lunds universitet och University of California, Berkeley.

Betydelse för skogsbruk, markanvändning och beredskap

Kartan ger också nya perspektiv på skogsbruk och markanvändning. Forskarna ser mönster som tyder på att nyligen kalavverkade områden kan fungera som spridningsvägar in i äldre, kolrika skogar och våtmarker. Studien pekar vidare på att befolkningstäthet kan spela en viktig roll för tidig upptäckt och begränsning av högintensiva bränder, och att tidig insats och aktiv skogsförvaltning kan minska skadorna.

"Det avgörande är var det brinner. En brand i djupa torvjordar kan väga tyngre klimatmässigt än hundratals mer intensiva bränder på mark med tunna jordlager," säger Johan A. Eckdahl.

Forskarna framhåller att resultaten får betydelse långt utanför Sverige. Om underjordiska utsläpp underskattats i Sverige kan samma problem finnas vid extrema bränder i Nordamerika och Sibirien, där brist på grunddata försvårar kalibrering av satelliter och modeller.

"Satelliter som visar ovanjordisk förbränning är viktiga för att förstå var den underjordiska förbränningen kommer att börja. Men vi behöver kombinera satelliternas överblick med fötter på marken. Först då kan vi förstå hur mycket kol som faktiskt frigörs – och hur vi bäst skyddar de mest sårbara kolförråden i ett allt varmare klimat," säger Johan A. Eckdahl.

Var studien publicerades

Studien presenteras i den vetenskapliga tidskriften Science Advances: "Reassessing boreal wildfire drivers enables high-resolution mapping of emissions for climate adaptation". DOI: 10.1126/sciadv.adw5226

Kontakt för mer information

Johan A. Eckdahl, forskare
Miljö- och geovetenskapliga institutionen, Lunds universitet
Telefon: +1 805 699 6250
E-post: johan.eckdahl@mgeo.lu.se

Johan Joelsson, pressansvarig
Naturvetenskapliga fakulteten, Lunds universitet
Telefon: 0730 27 58 90
E-post: johan.joelsson@science.lu.se