LundNytt

Parkinsonläkemedel prövas som tillägg vid svårbehandlad depression – lovande resultat i Lundastudie

En bild visar två händer som håller en samling piller. Händerna är vända uppåt med handflatorna öppna och fyllda med både vita och gula/beige färgade piller. Pillren är av varierande former, en del är avlånga och vita medan andra är runda och gula/be
Illustrationsbild: Fredrik Larsson - Mostphotos

Studie från Lund visar att pramipexol kan minska anhedoni vid svårbehandlad depression.

Annons

Ny studie från Lunds universitet och Region Skåne

Ett läkemedel som sedan länge används vid Parkinsons sjukdom kan också lindra vissa svåra symtom vid depression, enligt en ny studie från Lunds universitet och psykiatrin i Region Skåne. I en klinisk prövning förbättrades framför allt anhedoni – nedsatt förmåga att känna glädje, lust och motivation – hos patienter med svårbehandlad depression.

Fokus på anhedoni – ett särskilt svårt symtom

Forskarna beskriver anhedoni som ett av de mest invalidiserande symtomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Studien undersökte pramipexol, en dopaminagonist som normalt används vid Parkinsons sjukdom, som tillägg till patienternas ordinarie behandling.

Daniel Lindqvist, forskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri i Region Skåne, säger:

– Anhedoni är ett av de mest invalidiserande symptomen vid depression och något som dagens antidepressiva behandlingar ofta har begränsad effekt på. Våra resultat tyder på att pramipexol kan vara ett viktigt nytt behandlingsalternativ för denna patientgrupp.

Så genomfördes prövningen

Enligt Lunds universitet är studien ett exempel på så kallad drug repurposing – att använda ett redan godkänt läkemedel inom ett nytt sjukdomsområde.

  • Studietyp: Randomiserad, dubbelblind, placebo-kontrollerad klinisk studie
  • Antal deltagare: 82 personer
  • Behandlingstid: 9 veckor (pramipexol eller placebo som tillägg)
  • Uppföljning: Öppen långtidsuppföljning i ytterligare 6 månader för de som valde att fortsätta

Alla deltagare hade uttalad anhedoni. Efter nio veckor sågs en tydligare förbättring av anhedoni i gruppen som fått pramipexol jämfört med placebo, enligt forskarna. Daniel Lindqvist säger att effekten också kvarstod i uppföljningsfasen hos de patienter som fortsatte behandlingen.

Hjärnavbildning och aktivitetsmätare gav ledtrådar

Studien använde avancerad hjärnavbildning (7 Tesla-fMRI) för att undersöka möjliga biologiska mekanismer. Forskarna använde även aktivitetsmätare för att se om behandlingen påverkade deltagarnas rörelse och aktivitetsnivå i vardagen.

Filip Ventorp, postdoktor vid Lunds universitet och ST-läkare i Region Skåne, säger:

– Vi såg att behandlingen hängde samman med en positiv effekt på hjärnans belöningssystem och ökad fysisk aktivitet i vardagen. Det stärker teorin att läkemedlet påverkar dopaminsystem med betydelse för motivation och belöningsbearbetning.

Biverkningar och fortsatt uppföljning

Enligt forskarna upplevde de flesta patienter inga större problem av behandlingen och få hoppade av studien. Vanliga biverkningar som nämns är sömnproblem, illamående och yrsel, men dessa kunde ofta hanteras genom dosjustering.

Marie Asp, psykiatriforskare vid Lunds universitet och överläkare i psykiatri vid Region Skåne, lyfter samtidigt behovet av att följa biverkningar över tid:

– Effekten och säkerheten stod sig över tid under uppföljningsfasen, vilket är särskilt relevant vid långvariga och svårbehandlade depressionstillstånd. Även om de flesta i vår studie tolererade läkemedlet väl är det viktigt att följa eventuella biverkningar, som nedsatt impulskontroll och dagtrötthet.

Publicerad i Nature Medicine

Studien är publicerad i Nature Medicine med titeln Efficacy and target engagement of dopamine agonist pramipexole for anhedonic depression: a randomized placebo-controlled trial (DOI: 10.1038/s41591-026-04465-9). Den har finansierats av Vetenskapsrådet, ALF-medel, Region Skåne samt flera svenska forskningsstiftelser och regionala finansiärer.

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle