Så ser nedskräpningen ut enligt Håll Sverige Rents nya mätningar

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpningen i Sverige. I rapporten lyfts bland annat en minskning av skräp i stadsmiljö över tid, men också att nikotinrelaterat skräp fortsatt dominerar. Ett vardagsexempel visar att man kan passera över 1 000 skräpföremål på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana.

Pressmeddelandet publicerades den 20 april 2026 klockan 07:45 (CEST).

Svenskarna: Nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit göra visar att 73 % av svenskarna tycker att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet anses vara viktigast att minska.

Samtidigt uppger endast ungefär en av tio att de själva har skräpat ner. Enligt undersökningen anges slöhet, brist på papperskorgar och att skräp uppfattas som komposterbart som vanliga orsaker.

Stadsmiljö: Totalt 30 % mindre skräp sedan 2023

Rapporten bygger på nationella skräpmätningar och visar för första gången utveckling över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, och totalt anges en minskning med 30 % sedan 2023.

Bland föremål som minskat mest i stadsmiljö nämns flera plastprodukter:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus står för majoriteten av skräpet i städer

Trots att antalet fimpar har minskat i mätningarna uppger Håll Sverige Rent att nikotinprodukter är det vanligaste skräpet i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 anges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus står för 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Nikotinskräp totalt (inklusive exempelvis snusdosor, cigarettpaket och vejps) utgör cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet:

”Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.”

För snus anges ingen signifikant skillnad i stadsmiljö mellan 2023 och 2025. På stränder längs Västerhavet och Östersjön syns enligt pressmeddelandet en minskande trend för både fimpar och snus.

Över 1 000 skräp på väg till jobbet – exempel från mätningarna

För att konkretisera resultaten har Håll Sverige Rent översatt mätningarna till ett vardagsexempel: på en kilometer längs trottoar eller gångbana skulle man passera över 1 000 skräpföremål.

Exemplet (per kilometer) innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (till exempel från godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning för långsam

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedöms utvecklingen gå för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026.

Josefin Carlring säger:

”Vi ser en viss minskning, men det går alldeles för långsamt. I den här takten når vi inte målen, och det är tydligt att både systemet i sig och kunskapen och beteendet hos konsumenter brister. Fler behöver känna till att det finns flergångsalternativ och faktiskt välja dem i praktiken.”

Håll Sverige Rent uppger också att mätningar 2023 och 2025 inte visar några signifikanta minskningar av antal engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stränder: stora skillnader mellan Västerhavet och Östersjön

Mätningar av strandskräp visar enligt rapporten stora skillnader mellan Sveriges havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand (2025). Det anges vara en ökning med 55 % jämfört med 2024 och 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 skräp per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand (2025), vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Fjällen: snus vanligast längs vandringsleder

I fjällmiljöer ser nedskräpningen annorlunda ut än i städer. Enligt mätningar längs vandringsleder i fjällen var snus det vanligaste skräpet 2025 och utgjorde 25 % av det som hittades. Här hittas också förpackningar från godis, snacks och mat.