LundNytt

Lunds universitet: Omsorg om skogen ger inte alltid högre biologisk mångfald

Bilden visar en blå skylt med texten "NATURRESERVAT" i stora vita bokstäver. Skylten är monterad på en stolpe och verkar vara något sliten och smutsig. Bakgrunden består av grön skog med tall- eller granliknande träd och i förgrunden syns frodiga, ljusgröna lövverk som delvis skymmer skyltens nedre del. Ljuset indikerar dagtid.
Illustrationsbild: Roland Magnusson - Mostphotos

Ny avhandling från Lunds universitet: stark omsorg om skogen ger inte automatiskt högre biologisk mångfald.

Annons

Ny avhandling granskar hur skogsägare och policy påverkar naturvärden

Att skogsägare känner starkt för sin skog betyder inte automatiskt att de också brukar den på ett sätt som stärker den biologiska mångfalden. Det framgår av en ny avhandling från Lunds universitet, som också pekar på att dagens system för frivilligt skydd riskerar att missa de mest värdefulla naturområdena.

Intervjuer med skogsägare i södra Sverige

Underlaget bygger enligt Lunds universitet på intervjuer med 23 skogsägare i södra Sverige. Många beskrev en stark känslomässig relation till skogen och en uttalad omsorg om naturen. Samtidigt fann forskaren ingen tydlig koppling mellan relationen till skogen och hur skogen brukas i praktiken, när det gäller åtgärder som gynnar biologisk mångfald.

– I debatten tas det ofta för givet att om skogsägare bryr sig om sin skog leder det till att den biologiska mångfalden främjas. Men vår studie visar att det inte stämmer, säger Hanna Ekström Pigot vid Lunds universitet.

Ekonomi och praktiska förutsättningar styr besluten

Avhandlingen lyfter att sociala, ekonomiska och praktiska faktorer väger tungt i skogsägares beslut. Många vill kombinera inkomster från skogen med miljöhänsyn, men upplever att det är svårt att förena målen.

– Flera vill kunna leva på sin skog och samtidigt bruka den på ett sätt som är bra för miljön. Men många upplever att det inte är möjligt att både få ekonomisk avkastning och göra det som är bäst för biologisk mångfald. Högre ekonomiska incitament skulle kunna öka viljan att avsätta skog, säger Hanna Ekström Pigot.

Skyddets utformning avgör effekten

När olika policyalternativ jämförs visar avhandlingen enligt universitetet att det inte är mest effektivt att enbart skydda stora arealer. I stället betonas vikten av att prioritera områden med hög ekologisk kvalitet och att skyddade områden hänger ihop i landskapet.

– Om vi bara fokuserar på att skydda en viss mängd hektar riskerar vi att få ett sämre resultat till ett högre pris. Det är viktigt att skydda områden med hög ekologisk kvalitet och att de hänger ihop i landskapet, säger Hanna Ekström Pigot.

Om avhandlingen

  • Titel: Diverse People, Diverse Forests? The role of social-ecological interactions in biodiversity governance
  • Författare: Hanna Ekström Pigot
  • Publiceringsår: 2026
Annons

Relevanta källor

Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.

Fler artiklar i Samhälle