Projekt ska ge bättre koll på byggspill och uppdatera osäkra siffror

Stora mängder nytt byggmaterial kastas i onödan, enligt Lunds universitet. Nu ska forskare vid Lunds tekniska högskola (LTH) kartlägga hur stort byggspillet faktiskt är och vad som kan återbrukas. Bakgrunden är att officiella uppgifter beskrivs som både föråldrade och osäkra.

Enligt underlaget står byggbranschen för cirka 20 procent av Sveriges växthusgasutsläpp och drygt 40 procent av allt avfall. En del av avfallet kommer från rivningar, men också från material som aldrig används i byggen.

"Inget spill till spillo" ska mäta verkligt spill

Projektet heter "Inget spill till spillo" och leds av forskare inom hållbart byggande vid LTH, där Ulla Janson och Oskar Ranefjärd medverkar. I projektet ska industriella husproducenters spillflöden kartläggas, vilken kvalitet spillmaterialet har och vad som faktiskt kan byggas av det.

Som en del av arbetet vill forskarna jämföra resultaten med de så kallade spillfaktorer som används i Boverkets klimatdatabas, och vid behov föreslå uppdaterade siffror. Spillfaktorerna används i dag i klimatberäkningar för byggprojekt.

Ulla Janson säger i pressmaterialet att det ibland påstås att en femtedel av allt material slängs utan att någonsin användas – men att det bygger på gamla uppgifter och behöver uppdateras, och att hon tror att den sammantagna nivån kan vara högre.

Affärskänsliga uppgifter ska anonymiseras

En utmaning är att spilldata ofta finns hos företagen själva och kan vara affärskänsliga. Oskar Ranefjärd betonar därför att resultaten behöver kunna redovisas aggregerat och anonymiserat.

Därför kastas material som fortfarande är nytt

I materialet pekas flera orsaker ut till att byggmaterial slängs, även när det fortfarande är användbart:

• Brist på rutiner för hantering och återbruk på byggarbetsplatser.
• Material kan vara relativt billigt, vilket gör att arbetskostnaden för att ta vara på spill ibland blir högre än att köpa nytt.
• Leveranser kan komma i fel färg, storlek eller träslag, och det kan kosta för mycket tid och pengar att returnera.
• Kapade delar av brädor och skivor som inte passar någon annanstans slängs ofta.

Ett konkret exempel som nämns är att en byggarbetsplats valde att kasta en halvfull förpackning gipsplattor i stället för att bära ner den till en våning där plattorna behövdes, eftersom arbetstiden bedömdes kosta mer än materialet.

Bygglov kan bli en praktisk knäckfråga

Projektet lyfter också myndighetskrav som en viktig del. Enligt Oskar Ranefjärd kan bygglov bli svårare när exakta material, färger och uttryck inte går att bestämma i förväg – något som kan vara en följd av att byggandet utgår från vilket spillmaterial som finns tillgängligt vid tillfället.

Del av omställningslabb i nordöstra Lund

"Inget spill till spillo" är ett av sju projekt i Geografiskt omställningslabb nordöstra Lund. Enligt Lunds universitet är omställningslabbet en test- och utvecklingsmiljö där idéer prövas i verkliga förhållanden, med inriktning på cirkulärt byggande, hållbar mobilitet och urbana kvaliteter. Projektet genomförs i nära samarbete med trähusindustrin och flera industriella husproducenter.

Enligt universitetets artikel vill Oskar Ranefjärd bland annat bygga ett cykelgarage på LTH:s campus av material som går att få tag på, och även ta fram en konceptuell ”husfabrik” där endast material som annars skulle ha slängts får användas.